Tisdagens pass brukar vara intervaller men av en anledning som jag redan glömt så körde jag distanspass runt Södermalm istället. Passet var lugnt och harmoniskt och de 13 kilometerna avverkades på lite över en timme.
Om det var lugnt och fint på tisdagen så var det precis tvärt om på onsdagen. Planen var att jag och T skulle köra 400-ingar på Hammarbyhöjdens IP men då Hammarbys pojklag hade träning där kändes det rätt olustigt. Det blir ett väldigt kryssande och aktande för flygande fotbollar. Passet gjordes därför raskt om till backintervaller uppför Hammarbybackens baksida.
T skulle köra passet först medan jag lekte med barnen. Då jag inte hade riktigt klart för mig hur pass brant och lång backen var gav jag T helt orimliga tider att springa på. Som tur vad insåg hon det och körde igenom sitt pass på ett mycket förtjänstfullt sätt. Själv var jag inte lika smart så de 10 intervaller jag tänkt köra fick kortas ned till 6 och jag var ändå helt försörd efteråt. Backen suger verkligen musten ur en. En riktigt genomkörare blev det, alldeles för hårt egentligen men jag hoppas att det inte ska påverka framtida träning alltför mycket. 8.5km fick jag ihop och de fick jag verkligen kämpa för.
På torsdagen körde jag 15 kilometer lugn jogg för att benen skulle bli lite mer resonabla inför det som komma skulle på fredagen; Trosa Stadslopp.
Tävling på fredagen var det alltså och även om det är ett riktigt roligt lopp ville jag inte vika av alltför mycket från träningen inför Berlin så ingen som helst toppning gjordes. Det var 5:e gången jag sprang loppet men för första gången sprang även alla andra medlemmar i familjen. A och L sprang knytteloppet och fick varsin medalj, något som gjorde A helt yr av lycka. Även L verkade uppskatta att springa i lopp för första gången (A sprang Midnattsloppets minilopp så han är veteran). T sprang samma sträcka som jag och gjorde det väldigt bra.
För egen del var jag alldeles för feg och inte alls beredd att pressa och plåga mig som sig bör när man springer lopp. Jag sprang ändå snabbare än vad jag gjort de 4:a gånger jag tidigare sprungit loppet så det var ju positivt. 33:25 och en 54 plats blev facit. 12 kilometer skrapade jag ihop under fredagen.
På lördagen var vi bjudna på bröllop men 8.5 kilometer hann jag jogga på förmiddagen. Det var ett behagligt sätt att få ned de nervositet jag hade inför det tal jag skulle hålla på bröllopet.
Söndagar är långpassdagar och det ska man försöka att inte rucka på, inte ens när man kommit hem runt 04:00 dagen innan. På grund av detta och på grund av att det var runt 30 grader varmt på dagen så sprang inte iväg för vid 21:30. Det känns lite psykadeliskt att ge sig ut på ett två och ett halvt timme långt pass vid halv tio på kvällen men jag har gjort det förr (och då i oktober) så humöret var ändå på topp. Passet blev riktigt härligt och Stockholm är verkligen en fin stad att springa runt i. Att se solnedgången när man springer över Västerbron är svårslaget. Att behöva akta stegen för att inte kliva på någon av de hundratals knytnävsstora paddor som korsar vägen vid Djurgårdsbrunnskanalen ger också en extra dimension till löpningen. Drygt 33 kilometer på 2:35 fick jag ihop och trots att sprang ikapp med två partyberedda tjejer på cykel längs strandvägen så kändes passet aldrig jobbigt. Jag är mycket nöjd över långpasset och veckan som varit.
Veckans sammanfattning:
- 3 distanspass
- 1 backintervall
- 1 tävling
- 1 långpass
- 1 otroligt trevligt och fint bröllop
- 91km
Totalt:
- 5 distanspass
- 3 kvalitetspass
- 1 tävling
- 2 långpass
- 186 km
